Hemska ormar och fula gubbar: Yvonne Löfquist
"Den yttersta tragedin är inte de onda människornas brutalitet utan de goda människornas tystnad"
Dr. Martin Luther King



Hemska ormar och fula gubbar: Yvonne Löfquist

Skrivet den 3 mars 2010

Hemska ormar och fula gubbar – mitt barnaliv, mina tÃ¥rar, mitt blod

Yvonne har gjort något oerhört modigt med denna bok. Hon har gått tillbaka i sin barndom och berättar en hemsk historia om övergrepp och misär.

Jag förstår vad som har krävts av Yvonne för att göra detta.

Detta är en bok som verkligen berör och väcker till eftertanke. Boken kommer att kunna hjälpa andra i samma situation.

Hur är det möjligt att göra dessa övergrepp?

Hur har detta kunnat ske utan att någon vuxen har ingripit?

För de allra flesta är det fullständigt obegripbart hur man kan förgripa sig sexuellt på barn. Man kan inte ens tänka sig detta. Det är svårt att ta till sig.

Många förövare klarar sig därför att människor är rädda, skäms eller inte orkar ta tag i det hela.

Det är fel! Vi måste kunna prata öppet om sådana här saker för våra älskade barns skull!

Alla barn har rätt till en trygg och säker uppväxt fylld med glädje och kärlek. Det är en del av deras mänskliga rättigheter.

Det ställer stora krav på oss vuxna. Vi måste kunna lyssna på våra barn!

Ett barn måste alltid ha en vuxen person de kan lita på och prata förtroligt med.

Tack, Yvonne för din insats för att hjälpa andra barn i samma situation.

Fler får nu modet att kunna berätta sin historia!

Ps. Jag kan inte hjälpa att jag slÃ¥s av en annan tanke: ”Undrar hur mÃ¥nga barn fÃ¥r en diagnos och blir satt pÃ¥ psykpiller utan att fÃ¥ möjlighet att hitta källan till sin smärta och berätta sin historia”. Ds.

Se hennes hemsida här:
www.hemskaormar.org


Välkommen att kommentera eller kontakta mig!

Med vänlig hälsning,
Peter

KONTAKTA MIG. Fyrabarns-pappa, medmänniska, medlem i AMNESTY, KMR (Kommittén för mänskliga rättigheter) och RÖDA KORSET.


6 kommentarer för 'Hemska ormar och fula gubbar: Yvonne Löfquist'

  1.  
    yvonne löfquist
    mars 3, 2010 | 1:51 e m
     

    föregripa ? förgripa /eller begå sexuella övergrepp.
    Tack för rescentionen alla tänkbara varianter behövs för att beivra övergrepp och för att tydliggöra dess hemska konsekvenser.

    Svar: Varsågod! Jag har rättat stavfelet nu!
    / Peter

  2.  
    yvonne löfquist
    mars 3, 2010 | 1:53 e m
     

    Jag kanske skrev på fel ställe men det var ett stavfel som jag reagerade emot. (föregripa )

    Svar: Det är korrigerat nu!
    / Peter

  3.  
    Nathalie
    mars 4, 2010 | 1:29 f m
     

    Hej Yvonne!
    Jag tycker det är starkt och modigt av dig att kunna berätta om din barndom. Jag vill hemskt gärna beställa och läsa din bok!
    Jag har själv fått uppleva en del sådana saker som barn (Jag villl inte tynga dig, men ville bara säga det så att du vet varför jag vill ha din bok)
    Jag vill också, i framtiden hjälpa andra flickor och pojkar så att de får hjälp i tid och slipper dessa fruktansvärda minnen och känslor.
    Hur kan jag fÃ¥ tag i din bok? Du kan väl svara mig pÃ¥ min mail,kanske? Men bara om du vill och orkar…!
    Tack på förhand
    MVH//: Nathalie
    Ps! Tycker det är väldigt starkt av dig…

    Svar: Du kan gå till hennes hemsida för att beställa boken: http://hemskaormar.org/
    / Peter

  4.  
    peter
    mars 16, 2010 | 12:16 e m
     

    Hej Peter

    De som ofta hamnar i psykvården har svåra övergrepp som de inte vågar tala om med sig i bagaget och i många fall är föräldrarna förövarna, vem ska då barnet tala med?
    Om sedan föräldrarna tar barnet till psykvÃ¥rden just för de reagerar med utbrott pÃ¥ nÃ¥got onormalt dÃ¥ fÃ¥r ju barnet en diagnos…och sedan blir man ju inte trodd..alls efter de.

    Vänligen Anna

  5.  
    yvonne löfquist
    mars 31, 2010 | 3:04 e m
     

    Hej Anna!
    Jag blir sÃ¥ ledsen, jag förstÃ¥r att du har jobbiga minnen att leva med. Därför är det sÃ¥ viktigt att vi som orkar gör vÃ¥rt bästa för att berätta och om man som jag dÃ¥ är gammal nog att strunta i konsekvensen om nÃ¥gon inte tycker om att man pratar i ämnet sÃ¥ kanske jag ännu kan göra nÃ¥gon nytta. För behagligt tyst – det kommer jag aldrig att bli.
    Kram från Yvonne

  6.  
    yvonne löfquist
    mars 31, 2010 | 3:07 e m
     

    tillägg- ju mer vi pratar desto mer hörs vi – dÃ¥ kommer det kanske en dag dÃ¥ barnen kan känna tillförsikt nog för att söka hjälp i skolan eller för den delen hos polisen.
    DS!
    Yvonne

Lämna gärna en kommentar som jag godkänner innan den publiceras.
Detta är min egen hemsida med mina tankar och åsikter - ingen debattsida.
Inga länkar godkänns i kommentarerna. Tänk på att ditt namn kan synas i sökmotorerna om du sätter ut det. Vill du berömma, debattera eller kritisera?


(krävs)

(krävs)

Information
Rad- och styckebrytningar sätts dit automatiskt. Din e-postadress visas aldrig. Tänk gärna igenom det du skriver.

Använd knapparna nedan för att redigera din kommentar.


RSS flöde för kommentarerna i denna post | TrackBack URI

 


EL-CHOCKER SKADAR! Skriv på protestlistan!