Hemska ormar och fula gubbar – mitt barnaliv, mina tÃ¥rar, mitt blod
Yvonne har gjort något oerhört modigt med denna bok. Hon har gått tillbaka i sin barndom och berättar en hemsk historia om övergrepp och misär.
Jag förstår vad som har krävts av Yvonne för att göra detta.
Detta är en bok som verkligen berör och väcker till eftertanke. Boken kommer att kunna hjälpa andra i samma situation.
Hur är det möjligt att göra dessa övergrepp?
Hur har detta kunnat ske utan att någon vuxen har ingripit?
För de allra flesta är det fullständigt obegripbart hur man kan förgripa sig sexuellt på barn. Man kan inte ens tänka sig detta. Det är svårt att ta till sig.
Många förövare klarar sig därför att människor är rädda, skäms eller inte orkar ta tag i det hela.
Det är fel! Vi måste kunna prata öppet om sådana här saker för våra älskade barns skull!
Alla barn har rätt till en trygg och säker uppväxt fylld med glädje och kärlek. Det är en del av deras mänskliga rättigheter.
Det ställer stora krav på oss vuxna. Vi måste kunna lyssna på våra barn!
Ett barn måste alltid ha en vuxen person de kan lita på och prata förtroligt med.
Tack, Yvonne för din insats för att hjälpa andra barn i samma situation.
Fler får nu modet att kunna berätta sin historia!
Ps. Jag kan inte hjälpa att jag slÃ¥s av en annan tanke: ”Undrar hur mÃ¥nga barn fÃ¥r en diagnos och blir satt pÃ¥ psykpiller utan att fÃ¥ möjlighet att hitta källan till sin smärta och berätta sin historia”. Ds.
Se hennes hemsida här:
www.hemskaormar.org
Välkommen att kommentera eller kontakta mig!
Med vänlig hälsning,
Peter
KONTAKTA MIG. Fyrabarns-pappa, medmänniska, medlem i AMNESTY, KMR (Kommittén för mänskliga rättigheter) och RÖDA KORSET.

föregripa ? förgripa /eller begå sexuella övergrepp.
Tack för rescentionen alla tänkbara varianter behövs för att beivra övergrepp och för att tydliggöra dess hemska konsekvenser.
Svar: Varsågod! Jag har rättat stavfelet nu!
/ Peter
Jag kanske skrev på fel ställe men det var ett stavfel som jag reagerade emot. (föregripa )
Svar: Det är korrigerat nu!
/ Peter
Hej Yvonne!
Jag tycker det är starkt och modigt av dig att kunna berätta om din barndom. Jag vill hemskt gärna beställa och läsa din bok!
Jag har själv fått uppleva en del sådana saker som barn (Jag villl inte tynga dig, men ville bara säga det så att du vet varför jag vill ha din bok)
Jag vill också, i framtiden hjälpa andra flickor och pojkar så att de får hjälp i tid och slipper dessa fruktansvärda minnen och känslor.
Hur kan jag fÃ¥ tag i din bok? Du kan väl svara mig pÃ¥ min mail,kanske? Men bara om du vill och orkar…!
Tack på förhand
MVH//: Nathalie
Ps! Tycker det är väldigt starkt av dig…
Svar: Du kan gå till hennes hemsida för att beställa boken: http://hemskaormar.org/
/ Peter
Hej Peter
De som ofta hamnar i psykvården har svåra övergrepp som de inte vågar tala om med sig i bagaget och i många fall är föräldrarna förövarna, vem ska då barnet tala med?
Om sedan föräldrarna tar barnet till psykvÃ¥rden just för de reagerar med utbrott pÃ¥ nÃ¥got onormalt dÃ¥ fÃ¥r ju barnet en diagnos…och sedan blir man ju inte trodd..alls efter de.
Vänligen Anna
Hej Anna!
Jag blir sÃ¥ ledsen, jag förstÃ¥r att du har jobbiga minnen att leva med. Därför är det sÃ¥ viktigt att vi som orkar gör vÃ¥rt bästa för att berätta och om man som jag dÃ¥ är gammal nog att strunta i konsekvensen om nÃ¥gon inte tycker om att man pratar i ämnet sÃ¥ kanske jag ännu kan göra nÃ¥gon nytta. För behagligt tyst – det kommer jag aldrig att bli.
Kram från Yvonne
tillägg- ju mer vi pratar desto mer hörs vi – dÃ¥ kommer det kanske en dag dÃ¥ barnen kan känna tillförsikt nog för att söka hjälp i skolan eller för den delen hos polisen.
DS!
Yvonne