﻿<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Lyckopiller</title>
	<atom:link href="http://www.peterularsson.se/lyckopiller/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.peterularsson.se/lyckopiller/</link>
	<description>En blogg om mina tankar och ideér om livet av Peter U Larsson.</description>
	<lastBuildDate>Fri, 03 Feb 2012 13:42:35 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.3.1</generator>
	<item>
		<title>Av: Lars Andersson</title>
		<link>http://www.peterularsson.se/lyckopiller/#comment-52</link>
		<dc:creator>Lars Andersson</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 13 Nov 2006 20:16:40 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.peterularsson.se/lyckopiller/#comment-52</guid>
		<description>Talar man med de som ingår i det &quot;vårdindustriella komplexet&quot; finns nämligen så många beroenden att man i vissa fall inte får fram hela den obehagliga sanningen i fallet mediciner och deras biverkningar. Den anställda in om vården bjuds på stipendier, utbildning, konferenser m m. Läkares arbetstid ersätts delvis av tillverkarna om de deltar på dessas utbildning. De anställda är anmodande att &quot;hålla en linje&quot; mot allmänheten d v s vårdtagare. Läkemedelsverket ger godkännande för mediciner, men finansieras till mer än 99 procent av tillverkarna. 
Jag anser att man måste söka information lite vid sidan om, kanske &quot;underground&quot;, om man verkligen vill få fram vad dessa mediciner orsakar; både positiva och negativa. Man måste gå vid sidan om vårdens officiella representanter för att få den opolerade sanningen att framträda. Ett exempel direkt från vårdtagares sida var bra (Mia Hultin), men det borde varit långt fler. Och var fanns organisationen Kilen i artikeln? Den om någon är utan &quot;filter&quot; i denna fråga. 
Här kommer några exempel. 
Enligt tidningen Guardian visste en tillverkare till att det kunde ge beroende, vilket dok i det längsta undanhölls allmänheten (http://www.guardianunlimited.co.uk/Distribution/Redirect_Artifact/0,4678,3-504775,00.html) (6 nov 2001) 
Samma artikel säger vidare: &quot;More than 50% of people may have significant withdrawal problems that 
they should be warned about...&quot; 
Och vidare ännu mer komprometterande: &quot;Last week a jury in the US ordered GlaxoSmithKline to pay $6.4m (Â£4.6m) to 
the family of Donald Schell, 60, who killed his wife, daughter and granddaughter then himself after two days on Seroxat. Two weeks earlier, an Australian judge ruled that another drug in the class, Sertraline, caused David Hawkins to murder his wife and attempt to kill himself...&quot; 
Mord, våldsamhet och självmord figurerar också! 
Detta är för övrigt samma tecken som varit kända från USA, men som nogsamt doldes t ex vid lanseringen i Sverige i början av 1990-talet. Många av de biverkningar - och framförallt allvarliga sådana - kommer ofta efter lång tid. Hur lång tid vet man inte. Ett eller tio år? Pillren har inte funnits i Sverige under så många år. I USA har de varit tillgängliga under många år och effekterna är mer kända än i vårt land. De fem första åren av användning i USA kom det in 28 623 anmälningar om biverkningar till FDA (Food and Drug Administration ung = svenska Läkemedelsverket). 1 885 stycken av dessa avsåg självmordsförsök och 1 734 dödsfall varav 1 089 genom självmord. Efter ytterligare några år hade antalet rapporterade biverkningar närmat sig 40.000 stycken. 
Washington Times Insight-magasin skrev i juni 1999 artikeln: &quot;Guns and doses&quot; (ung skjutvapen och piller), där man kopplar många av de s k skolskjutningar i USA till det faktum att barnen och ungdomarna får psykofarmaka. I Littleton i Colorado hade Eric Harris tagit &quot;lyckopiller&quot;. 12 elever och en lärare dödades. 
Men det finns också en hel del svenska erfarenheter enligt vissa tidningar. GT/Expressen från 13/4 1998: &quot;Lyckopiller var nära att driva Örn (=personnamn förf. anm.) till självmord&quot;. Expressen skrev 10/3 1998: &quot;Lyckopillret Prozac gjorde honom till mördare&quot;. I TV3-programmet Mänskligt den 31 augusti 1998 gav de som använt medlen en tid en mycket samstämmig syn på saken: självmordstankar, nedsatt sexualitet och plötslig aggression. 
Enligt engelska BBC är dessa medel beroendeskapande. (11 maj 2003). Programmet sändes också i SVT 1 den 20 juli 2003. 
År 2003 uppmanade den brittiska regeringen läkare att inte skriva ut selektiva seretoninåterupptagshämmare (SSRI) â€“ antidepressiva medel â€“ till alla under 18 år och anförde den potentiella risken för självmord. 
År 2004 utfärdade amerikanska Food and Drug Administration (FDA) en liknande varning. Så gjorde också tillståndsgivande myndigheter i Australien, Kanada och Europa. FDA:s allmänna hälsoråd (Public Health Advisory) uttalade: &quot;Ångest, upphetsning, panikattacker, sömnlöshet, irritabilitet, fientlighetâ€¦ akathisia (allvarlig rastlöshet)â€¦och mani, har rapporterats hos vuxna och [barn- och ungdoms-] patienter som behandlats med [SSRI] antidepressiva medelâ€¦&quot;
Detta var ett litet axplock av hänvisningar itll artiklar och annat. Själv har jag också indirekta kontakter och får den vägen reda på &quot;meriterna&quot; av psykofarmaka mer eller mindre löpande. Risken är alls inte liten att en vårdsökande för större problem på grund av psykofarmaka - i detta fall SSRI-medel - än de han/hon sökte för. 
Det finns också en uppsjö av aktiviteter som INTE innebär riskfylld psykofarmaka. Varför undviker och förtalar vår vård dessa...?</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Talar man med de som ingår i det &#8221;vårdindustriella komplexet&#8221; finns nämligen så många beroenden att man i vissa fall inte får fram hela den obehagliga sanningen i fallet mediciner och deras biverkningar. Den anställda in om vården bjuds på stipendier, utbildning, konferenser m m. Läkares arbetstid ersätts delvis av tillverkarna om de deltar på dessas utbildning. De anställda är anmodande att &#8221;hålla en linje&#8221; mot allmänheten d v s vårdtagare. Läkemedelsverket ger godkännande för mediciner, men finansieras till mer än 99 procent av tillverkarna.<br />
Jag anser att man måste söka information lite vid sidan om, kanske &#8221;underground&#8221;, om man verkligen vill få fram vad dessa mediciner orsakar; både positiva och negativa. Man måste gå vid sidan om vårdens officiella representanter för att få den opolerade sanningen att framträda. Ett exempel direkt från vårdtagares sida var bra (Mia Hultin), men det borde varit långt fler. Och var fanns organisationen Kilen i artikeln? Den om någon är utan &#8221;filter&#8221; i denna fråga.<br />
Här kommer några exempel.<br />
Enligt tidningen Guardian visste en tillverkare till att det kunde ge beroende, vilket dok i det längsta undanhölls allmänheten (<a href="http://www.guardianunlimited.co.uk/Distribution/Redirect_Artifact/0,4678,3-504775,00.html" rel="nofollow">http://www.guardianunlimited.co.uk/Distribution/Redirect_Artifact/0,4678,3-504775,00.html</a>) (6 nov 2001)<br />
Samma artikel säger vidare: &#8221;More than 50% of people may have significant withdrawal problems that<br />
they should be warned about&#8230;&#8221;<br />
Och vidare ännu mer komprometterande: &#8221;Last week a jury in the US ordered GlaxoSmithKline to pay $6.4m (Â£4.6m) to<br />
the family of Donald Schell, 60, who killed his wife, daughter and granddaughter then himself after two days on Seroxat. Two weeks earlier, an Australian judge ruled that another drug in the class, Sertraline, caused David Hawkins to murder his wife and attempt to kill himself&#8230;&#8221;<br />
Mord, våldsamhet och självmord figurerar också!<br />
Detta är för övrigt samma tecken som varit kända från USA, men som nogsamt doldes t ex vid lanseringen i Sverige i början av 1990-talet. Många av de biverkningar &#8211; och framförallt allvarliga sådana &#8211; kommer ofta efter lång tid. Hur lång tid vet man inte. Ett eller tio år? Pillren har inte funnits i Sverige under så många år. I USA har de varit tillgängliga under många år och effekterna är mer kända än i vårt land. De fem första åren av användning i USA kom det in 28 623 anmälningar om biverkningar till FDA (Food and Drug Administration ung = svenska Läkemedelsverket). 1 885 stycken av dessa avsåg självmordsförsök och 1 734 dödsfall varav 1 089 genom självmord. Efter ytterligare några år hade antalet rapporterade biverkningar närmat sig 40.000 stycken.<br />
Washington Times Insight-magasin skrev i juni 1999 artikeln: &#8221;Guns and doses&#8221; (ung skjutvapen och piller), där man kopplar många av de s k skolskjutningar i USA till det faktum att barnen och ungdomarna får psykofarmaka. I Littleton i Colorado hade Eric Harris tagit &#8221;lyckopiller&#8221;. 12 elever och en lärare dödades.<br />
Men det finns också en hel del svenska erfarenheter enligt vissa tidningar. GT/Expressen från 13/4 1998: &#8221;Lyckopiller var nära att driva Örn (=personnamn förf. anm.) till självmord&#8221;. Expressen skrev 10/3 1998: &#8221;Lyckopillret Prozac gjorde honom till mördare&#8221;. I TV3-programmet Mänskligt den 31 augusti 1998 gav de som använt medlen en tid en mycket samstämmig syn på saken: självmordstankar, nedsatt sexualitet och plötslig aggression.<br />
Enligt engelska BBC är dessa medel beroendeskapande. (11 maj 2003). Programmet sändes också i SVT 1 den 20 juli 2003.<br />
År 2003 uppmanade den brittiska regeringen läkare att inte skriva ut selektiva seretoninåterupptagshämmare (SSRI) â€“ antidepressiva medel â€“ till alla under 18 år och anförde den potentiella risken för självmord.<br />
År 2004 utfärdade amerikanska Food and Drug Administration (FDA) en liknande varning. Så gjorde också tillståndsgivande myndigheter i Australien, Kanada och Europa. FDA:s allmänna hälsoråd (Public Health Advisory) uttalade: &#8221;Ångest, upphetsning, panikattacker, sömnlöshet, irritabilitet, fientlighetâ€¦ akathisia (allvarlig rastlöshet)â€¦och mani, har rapporterats hos vuxna och [barn- och ungdoms-] patienter som behandlats med [SSRI] antidepressiva medelâ€¦&#8221;<br />
Detta var ett litet axplock av hänvisningar itll artiklar och annat. Själv har jag också indirekta kontakter och får den vägen reda på &#8221;meriterna&#8221; av psykofarmaka mer eller mindre löpande. Risken är alls inte liten att en vårdsökande för större problem på grund av psykofarmaka &#8211; i detta fall SSRI-medel &#8211; än de han/hon sökte för.<br />
Det finns också en uppsjö av aktiviteter som INTE innebär riskfylld psykofarmaka. Varför undviker och förtalar vår vård dessa&#8230;?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Lars Andersson</title>
		<link>http://www.peterularsson.se/lyckopiller/#comment-51</link>
		<dc:creator>Lars Andersson</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 13 Nov 2006 20:14:09 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.peterularsson.se/lyckopiller/#comment-51</guid>
		<description>Största möjliga restriktivitet hävdar jag skall gälla vid förskrivning, om de överhuvudtaget skall få finnas i Sverige. För visst finns mängder med risker och biverkningar och ingen blir ju botad. Johannesört är ett vetenskapligt bevisat alternativ terapi för nedstämdhet och i t ex Tyskland är användningen utbredd. Vetenskapliga studier bekräftar att örten hjälper.

Sanningen om â€lyckopillerâ€ är allt annat än glad. Många av de biverkningar - och framförallt allvarliga sådana - kommer ofta efter lång tid. Hur lång tid vet man inte. Ett eller tio år? Pillren har funnits i Sverige ett fåtal år. I USA har de varit tillgängliga under många år och effekterna är mer kända än i vårt land. De fem första åren av användning i USA kom det in 28 623 anmälningar om biverkningar till FDA (Food and Drug Administration ung =  svenska Läkemedelsverket). 1 885 stycken av dessa avsåg självmordsförsök och 1 734 dödsfall varav 1 089 genom självmord. Efter ytterligare några år hade antalet rapporterade biverkningar närmat sig 40.000 stycken. 

Washington Times Insight-magasin skrev i juni 1999 artikeln: â€Guns and dosesâ€ (ung skjutvapen och piller), där man kopplar många av de s k skolskjutningar i USA till det faktum att barnen och ungdomarna får psykofarmaka. I Littleton i Colorado hade Eric Harris tagit â€lyckopillerâ€. 12 elever och en lärare dödades. 

I Sverige har en del fall också kommit upp till ytan. Och mycket av erfarenheterna går i linje med de amerikanska. Under hösten 1995 inträffade det första dödsfallet i form av självmord utfört av en patient som använde preparatet (på Lillhagens sjukhus i Göteborg). Tidningen GT skrev den 13 april 1998 om en 53-åring som fick drift att döda sig själv; han ville ända sitt liv genom att i badrummet använda en kniv mot sin egen strupe. Expressen skrev den 10 mars 1998: â€Lyckopillret gjorde honom till mördareâ€ - ett fall i Belgien där en man påstods ha skjutit sin väninna till döds efter användande av s k &quot;lyckopiller&quot;.

I Aftonbladet den 7 april år 2000 stod följande att läsa: â€Advokaten: Lyckopiller kan ha fått 16-åringen att dödaâ€. Detta med anledning av att en 16-årig Gävleflicka dödat en man med 25 knivhugg. Samma tidning skrev den 28 maj 2001: â€Tog lyckopiller â€“ mördade frunâ€. En 76-årig man friades i rätten och angav istället pillren som orsak till mordet.

Vid sidan om biverkningarna är även en annan konsekvens observerad - något som för övrigt varit legio när det gäller många av de psykiatriska medlen; de hamnar efter en tid som gatudrog. Detta har trots att det är relativt nytt redan konstaterats i Italien och USA (San Fransisco). 

Allt detta â€glömsâ€ ofta bort i media. Tyvärr informerar sällan heller förskrivande läkare om riskerna. Det är inte mindre än skandal att psykiatrin och media döljer sanningen om alla dessa olägenheter och faror - man riskerar missleda de som man är satta att hjälpa.


Den som tvekar över biverkningarna kan söka på sökmotor på Internet, t ex med sökord antidepressants side effects, t ex hemsida http://www.antidepressantsfacts.com/</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Största möjliga restriktivitet hävdar jag skall gälla vid förskrivning, om de överhuvudtaget skall få finnas i Sverige. För visst finns mängder med risker och biverkningar och ingen blir ju botad. Johannesört är ett vetenskapligt bevisat alternativ terapi för nedstämdhet och i t ex Tyskland är användningen utbredd. Vetenskapliga studier bekräftar att örten hjälper.</p>
<p>Sanningen om â€lyckopillerâ€ är allt annat än glad. Många av de biverkningar &#8211; och framförallt allvarliga sådana &#8211; kommer ofta efter lång tid. Hur lång tid vet man inte. Ett eller tio år? Pillren har funnits i Sverige ett fåtal år. I USA har de varit tillgängliga under många år och effekterna är mer kända än i vårt land. De fem första åren av användning i USA kom det in 28 623 anmälningar om biverkningar till FDA (Food and Drug Administration ung =  svenska Läkemedelsverket). 1 885 stycken av dessa avsåg självmordsförsök och 1 734 dödsfall varav 1 089 genom självmord. Efter ytterligare några år hade antalet rapporterade biverkningar närmat sig 40.000 stycken. </p>
<p>Washington Times Insight-magasin skrev i juni 1999 artikeln: â€Guns and dosesâ€ (ung skjutvapen och piller), där man kopplar många av de s k skolskjutningar i USA till det faktum att barnen och ungdomarna får psykofarmaka. I Littleton i Colorado hade Eric Harris tagit â€lyckopillerâ€. 12 elever och en lärare dödades. </p>
<p>I Sverige har en del fall också kommit upp till ytan. Och mycket av erfarenheterna går i linje med de amerikanska. Under hösten 1995 inträffade det första dödsfallet i form av självmord utfört av en patient som använde preparatet (på Lillhagens sjukhus i Göteborg). Tidningen GT skrev den 13 april 1998 om en 53-åring som fick drift att döda sig själv; han ville ända sitt liv genom att i badrummet använda en kniv mot sin egen strupe. Expressen skrev den 10 mars 1998: â€Lyckopillret gjorde honom till mördareâ€ &#8211; ett fall i Belgien där en man påstods ha skjutit sin väninna till döds efter användande av s k &#8221;lyckopiller&#8221;.</p>
<p>I Aftonbladet den 7 april år 2000 stod följande att läsa: â€Advokaten: Lyckopiller kan ha fått 16-åringen att dödaâ€. Detta med anledning av att en 16-årig Gävleflicka dödat en man med 25 knivhugg. Samma tidning skrev den 28 maj 2001: â€Tog lyckopiller â€“ mördade frunâ€. En 76-årig man friades i rätten och angav istället pillren som orsak till mordet.</p>
<p>Vid sidan om biverkningarna är även en annan konsekvens observerad &#8211; något som för övrigt varit legio när det gäller många av de psykiatriska medlen; de hamnar efter en tid som gatudrog. Detta har trots att det är relativt nytt redan konstaterats i Italien och USA (San Fransisco). </p>
<p>Allt detta â€glömsâ€ ofta bort i media. Tyvärr informerar sällan heller förskrivande läkare om riskerna. Det är inte mindre än skandal att psykiatrin och media döljer sanningen om alla dessa olägenheter och faror &#8211; man riskerar missleda de som man är satta att hjälpa.</p>
<p>Den som tvekar över biverkningarna kan söka på sökmotor på Internet, t ex med sökord antidepressants side effects, t ex hemsida <a href="http://www.antidepressantsfacts.com/" rel="nofollow">http://www.antidepressantsfacts.com/</a></p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Lars Andersson</title>
		<link>http://www.peterularsson.se/lyckopiller/#comment-50</link>
		<dc:creator>Lars Andersson</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 13 Nov 2006 20:13:53 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://www.peterularsson.se/lyckopiller/#comment-50</guid>
		<description>Största möjliga restriktivitet hävdar jag skall gälla vid förskrivning, om de överhuvudtaget skall få finnas i Sverige. För visst finns mängder med risker och biverkningar och ingen blir ju botad. Johannesört är ett vetenskapligt bevisat alternativ terapi för nedstämdhet och i t ex Tyskland är användningen utbredd. Vetenskapliga studier bekräftar att örten hjälper.

Sanningen om â€lyckopillerâ€ är allt annat än glad. Många av de biverkningar - och framförallt allvarliga sådana - kommer ofta efter lång tid. Hur lång tid vet man inte. Ett eller tio år? Pillren har funnits i Sverige ett fåtal år. I USA har de varit tillgängliga under många år och effekterna är mer kända än i vårt land. De fem första åren av användning i USA kom det in 28 623 anmälningar om biverkningar till FDA (Food and Drug Administration ung =  svenska Läkemedelsverket). 1 885 stycken av dessa avsåg självmordsförsök och 1 734 dödsfall varav 1 089 genom självmord. Efter ytterligare några år hade antalet rapporterade biverkningar närmat sig 40.000 stycken. 

Washington Times Insight-magasin skrev i juni 1999 artikeln: â€Guns and dosesâ€ (ung skjutvapen och piller), där man kopplar många av de s k skolskjutningar i USA till det faktum att barnen och ungdomarna får psykofarmaka. I Littleton i Colorado hade Eric Harris tagit â€lyckopillerâ€. 12 elever och en lärare dödades. 

I Sverige har en del fall också kommit upp till ytan. Och mycket av erfarenheterna går i linje med de amerikanska. Under hösten 1995 inträffade det första dödsfallet i form av självmord utfört av en patient som använde preparatet (på Lillhagens sjukhus i Göteborg). Tidningen GT skrev den 13 april 1998 om en 53-åring som fick drift att döda sig själv; han ville ända sitt liv genom att i badrummet använda en kniv mot sin egen strupe. Expressen skrev den 10 mars 1998: â€Lyckopillret gjorde honom till mördareâ€ - ett fall i Belgien där en man påstods ha skjutit sin väninna till döds efter användande av s k &quot;lyckopiller&quot;.

I Aftonbladet den 7 april år 2000 stod följande att läsa: â€Advokaten: Lyckopiller kan ha fått 16-åringen att dödaâ€. Detta med anledning av att en 16-årig Gävleflicka dödat en man med 25 knivhugg. Samma tidning skrev den 28 maj 2001: â€Tog lyckopiller â€“ mördade frunâ€. En 76-årig man friades i rätten och angav istället pillren som orsak till mordet.

Vid sidan om biverkningarna är även en annan konsekvens observerad - något som för övrigt varit legio när det gäller många av de psykiatriska medlen; de hamnar efter en tid som gatudrog. Detta har trots att det är relativt nytt redan konstaterats i Italien och USA (San Fransisco). 

Allt detta â€glömsâ€ ofta bort i media. Tyvärr informerar sällan heller förskrivande läkare om riskerna. Det är inte mindre än skandal att psykiatrin och media döljer sanningen om alla dessa olägenheter och faror - man riskerar missleda de som man är satta att hjälpa.


Den som tvekar över biverkningarna kan söka på sökmotor på Internet, t ex med sökord antidepressants side effects</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Största möjliga restriktivitet hävdar jag skall gälla vid förskrivning, om de överhuvudtaget skall få finnas i Sverige. För visst finns mängder med risker och biverkningar och ingen blir ju botad. Johannesört är ett vetenskapligt bevisat alternativ terapi för nedstämdhet och i t ex Tyskland är användningen utbredd. Vetenskapliga studier bekräftar att örten hjälper.</p>
<p>Sanningen om â€lyckopillerâ€ är allt annat än glad. Många av de biverkningar &#8211; och framförallt allvarliga sådana &#8211; kommer ofta efter lång tid. Hur lång tid vet man inte. Ett eller tio år? Pillren har funnits i Sverige ett fåtal år. I USA har de varit tillgängliga under många år och effekterna är mer kända än i vårt land. De fem första åren av användning i USA kom det in 28 623 anmälningar om biverkningar till FDA (Food and Drug Administration ung =  svenska Läkemedelsverket). 1 885 stycken av dessa avsåg självmordsförsök och 1 734 dödsfall varav 1 089 genom självmord. Efter ytterligare några år hade antalet rapporterade biverkningar närmat sig 40.000 stycken. </p>
<p>Washington Times Insight-magasin skrev i juni 1999 artikeln: â€Guns and dosesâ€ (ung skjutvapen och piller), där man kopplar många av de s k skolskjutningar i USA till det faktum att barnen och ungdomarna får psykofarmaka. I Littleton i Colorado hade Eric Harris tagit â€lyckopillerâ€. 12 elever och en lärare dödades. </p>
<p>I Sverige har en del fall också kommit upp till ytan. Och mycket av erfarenheterna går i linje med de amerikanska. Under hösten 1995 inträffade det första dödsfallet i form av självmord utfört av en patient som använde preparatet (på Lillhagens sjukhus i Göteborg). Tidningen GT skrev den 13 april 1998 om en 53-åring som fick drift att döda sig själv; han ville ända sitt liv genom att i badrummet använda en kniv mot sin egen strupe. Expressen skrev den 10 mars 1998: â€Lyckopillret gjorde honom till mördareâ€ &#8211; ett fall i Belgien där en man påstods ha skjutit sin väninna till döds efter användande av s k &#8221;lyckopiller&#8221;.</p>
<p>I Aftonbladet den 7 april år 2000 stod följande att läsa: â€Advokaten: Lyckopiller kan ha fått 16-åringen att dödaâ€. Detta med anledning av att en 16-årig Gävleflicka dödat en man med 25 knivhugg. Samma tidning skrev den 28 maj 2001: â€Tog lyckopiller â€“ mördade frunâ€. En 76-årig man friades i rätten och angav istället pillren som orsak till mordet.</p>
<p>Vid sidan om biverkningarna är även en annan konsekvens observerad &#8211; något som för övrigt varit legio när det gäller många av de psykiatriska medlen; de hamnar efter en tid som gatudrog. Detta har trots att det är relativt nytt redan konstaterats i Italien och USA (San Fransisco). </p>
<p>Allt detta â€glömsâ€ ofta bort i media. Tyvärr informerar sällan heller förskrivande läkare om riskerna. Det är inte mindre än skandal att psykiatrin och media döljer sanningen om alla dessa olägenheter och faror &#8211; man riskerar missleda de som man är satta att hjälpa.</p>
<p>Den som tvekar över biverkningarna kan söka på sökmotor på Internet, t ex med sökord antidepressants side effects</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>

